Det var ett tag sen olyckan inträffade nu!
de var min brors kompis men jag själv kände inte henne så bra, visste bara vem hon var oså. Men trots de kändes de verkligen inuti mig när jag gick ditt olyckan skedde och skulle tända ljus! När jag läser och ser bilder på hilda är de som att någon sticker till med en liten nål i i mitt hjärta! det sticks och gör ont inuti mig när jag tänker på som faktiskt hänt! Att de gick så fort och plötsligt låg hon under den stora bussen, att hon plötsligt släppte ut sina vingar och lyfte från våran jord! trots att jag inte stod hennes så nära så kan jag inte låta bli att tänka på henne ibland! jag kan inte fatta att en så ung flicka ska gå bort, de är oretivst! jag skänker tankar till familj släkt och vänner! jag hoppas hon har de bra där hon nu är, och jag vet att hon är med oss fast vi inte kan se henne!

Hej Julia! Jag förstår smärtan du bär på! Det måste ha varit jätte jobbigt för dig! Jag förstår att detta nog kommer att vara en bild du kommer att vara kvar i ditt huvud! Du ska bara veta att jag och Narin alltid kan stötta dig! Du kan alltid skriva dina känslor här i bloggen! Ha det så bra Julia! Jag kommer alltid att stötta dig även om jag inte känner dig!!!

jag kände henne jätte bra jag såg när hon fastna under bussen jag vill hjälpa henne jag vet smärtan som ni bär